Som det ser ut nu – är det nog många som skulle flytta till en lägenhet även om den är liten som en skokartong utan varken fönster eller vatten. Nåväl, nästan i alla fall. Men saken är att många unga tvingas bo hemma hos sina föräldrar för att det inte finns några lägenheter att flytta till. Och de unga inte är kräsna så detta borde inte vara ett problem. Många skulle helt klart bo på i en lägenhet på 20 kvadratmeter eller till och med mindre. Om de sedan inte får plats med sina saker går de ju faktiskt att förvara på annat sätt exempelvis i ett lager som Big Easy. Problemet är alltså inte ungdomarna, det är politikerna. De verkar inte bryr sig utan fokuserar på annat. Men hur ska världen fortsätta snurra om man som 20åring inte ens kan flytta hemifrån? Som tur är finns det människor som kämpar för de ungas rätt att flytta hemifrån, nämligen nätverket Bostadsuppdraget – som Sveriges Radio skriver om i ett inslag här. I inslaget och artikeln rapporteras att hela 300 000 mellan 20-27 år saknar bostad – det är galna siffror.
Gör något, nu!
Detta är även någonting som Unt.se har skrivit om, och de lyfter en viktig fråga vad gäller bostadsbristen: att man bygger dyra lägenheter. Det som kan vara lösningen på detta är helt enkelt att man börjar bygga bostäder som kostar lite, så att de som flyttar hemifrån har råd att bo i lägenheten. Vissa bostäder som byggs nu kostar ju sedan nära 10.000 kronor att bo i, även om det är en etta. Hur ska en ha råd med det om man är från 20-25 år och knappt har börjat jobba? Även Expressen har lyft frågat flera gånger, senast nu i veckan då Jimmy Fredriksson skrev den klockrena krönikan ”Gör något åt det. Nu!”, där inledningen är som följer:
Årets julklapp för tiotusentals ungdomar är en egen bostad. Bostadsbristen är katastrofal i konungariket Sverige. Men i stället för en politisk satsning på att bygga i kapp efterfrågan straffas de unga med tuffare amorteringskrav och hårdare lånevillkor.